Kiel-linjen 50 år – då och nu

STEN A. OLSSON GER SIG IN I AFFÄRSVÄRLDEN

1939: Sten Allan Olsson grundar sitt första egna företag: Sten A. Olssons Metallprodukter (Stena Metall). Denna lilla metallhandel blir utgångspunkt för ett av världens idag största färjerederier.

STEGET IN PÅ SJÖFARTSMARKNADEN

1948: Olsson ger sig in på sjöfartsmarknaden med sin samarbetspartner Helge Olofsson under namnet Rederi AB Samba. Namnet på det första fraktfartyget: Dan.

1953: Rederi AB Samba ändrar namn till Sten A. Olssons Handels AB. Stenas första passagerarlinje sätts i trafik 1964 och tar passagerarna till Skagen. Det är härifrån som man lånade namnet på Skagenlinjen, som grundades 1962 av dansken Poul Ludvigsen. Konceptet bakom Skagenlinjen är lika enkelt som framgångsrikt: hyrda eller egna färjor med låga, fasta driftkostnader seglar till Danmark med så många passagerare som möjligt, samtidigt som försäljningen ombord maximeras.

Sten A. Olsson fokuserar på attraktiva erbjudanden ombord och erbjuder skattefria varor. Restauranger och barer med livemusik och dans samt ett kasino står för passagerarnas underhållning. Nytt och revolutionerande är att till skillnad från övriga färjor på denna tid är passagerarna inte indelade efter klass. Fler nya anslutningar tillkommer snabbt och namnet ändras till Stenalinjen. 1967 blir namnet slutligen Stena Line.

Kiel-linjen

Kiel-linjen får en allt annat än storslagen start. Olsson innehar andelar i KL-linjen mellan Kiel och Nakskov (Lolland), som sätts i drift den 31 augusti 1963. Linjen trafikeras av den gamIa färjan Isefjord från 1935.

Det sägs att Sten A. Olsson ansåg att färjan var för gammal och för ful för Göteborg. Den skickas därför till varvet i Kiel där den får en blå skrud. Inspirationen för färgen har hämtats från förpackningen till Wasa knäckebröd. Rutten blir en stor succé och året därpå utökas trafiken till Fyn och Kappeln. 1966 avlöses gamla Isefjord av den modernare Stena Baltica.

Stena Line-rutten Göteborg-Kiel

I november 1964 håller Olsson en presskonferens där han presenterar sina planer på att inom de närmaste två åren starta en linje mellan Göteborg och Kiel – den längsta Stena-rutten hittills. Linjen tas i drift 1967 då Stena Germanica är färdig. I Kiel lägger den nya färjan till i den utbyggda Oslokajen, i Göteborg vid Stena-Line-terminalen som invigdes 1967 i Skandiahamnen.

Stena Germanica I, Stena Atlantica, Stena Olympica

21 april 1967: Stena Germanica namnges. Den första Stena Germanica-färjan är lika elegant funktionell. Hon är 110 m lång, tar 1 300 passagerare och har en hastighet på 23,5 knop. Under det första året transporteras 120 000 passagerare – 20 000 fler än man förväntade sig. Rutten blir mycket populär vilket snabbt gör sig märkbart. Stena Germanica klarar inte längre av den ökade lastbilstrafiken och trafikerar rutten endast fram till 1974. Stena Line beställer därför fyra nya färjor.

1972 är ett händelserikt år på sträckan Göteborg-Kiel. Först sätts den andra Tysklandsfärjan i trafik. Stena Atlantica bistår Stena Germanica. Senare samma år tillträder Stena Olympica sin tjänst. De nya färjorna har mer plats för fordon och passagerare samt hytter av högre standard. I Göteborg avgår Stenas färjor från den nya terminalen i Masthuggskajen. Fem år efter invigningen transporteras inte mindre än 296 000 passagerare på linjen Göteborg-Kiel.

Sessanlinjen börja trafikerar mellan Göteborg och Travemünde

1974 öppnar Sessanlinjen och trafikerar från Göteborg till Travemünde och Stena Line går därmed med förlust. 1981 förändras situationen: Stena Line köper upp Sessanlinjen och trafikerar nu sträckan själv. Av lönsamhetsskäl måste Stena fokusera på en enda hamn i Tyskland. Valet faller på Kiel. Renodlade fraktfartyg avgår dock även i fortsättningen från Travemünde. 1977 står järnskulpturen Hafen 77 i Hindenburgufer i Kiel färdig. Sten A. Olsson låter uppföra den inför tioårsjubileet av rutten Göteborg-Kiel.

Mellan 1982 och 1988 trafikeras Kiel-linjen av Kronprinsessan Victoria – en färja som tagits över från Sessanlinjen. Färjan är i trafik än idag: som Stena Europe på rutten Fishguard-Rosslare. 1982 står Schwedenkai i Kiel färdig. Stena Line har nu en egen kaj även på den tyska sidan.

Stena Germanica II, Stena Scandinavica III

1987 levereras nya Stena Germanica. Färjan beställdes redan 1978 tillsammans med sina systerfartyg. Stena Germanica II är på den tiden världens största färja: hon är 175 m lång, har plats för 2500 passagerare och erbjuder 1700 m spårlängd på bildäcket. Hon anpassas även till passagerarnas ändrade behov med högre fraktkapacitet, konferensrum för affärsresenärer och ett stort utbud av butiker ombord.

1988 införskaffas systerfartyget Stena Scandinavica. Med dessa två stora färjor kan man driva rutten Göteborg-Kiel på ett lönsamt sätt. Det dröjer fram till 2010/2011 innan de avlöses av ännu större färjor. Båda färjorna kvarstår dock i Stenas tjänst. Idag seglar de som Stena Vision och Stena Spirit mellan Karlskrona och polska Gdynia.

1993 övergår duty-free-konceptet till ett så kallat vendor control system. Flygbolag och rederier är enligt detta system skyldiga att se till att endast tillåtna mängder varor förs in. Antalet fritidspassagerare som reser med färja för att handla billigt minskar. Det leder i sin tur att man blir tvungen att skära ned på personalen. Samtidigt sätter företaget en allt starkare fokus på turister och affärsresenärer (vid sidan av lastbilstrafik). 1999: Den skattefria handeln på EU:s inre marknad avskaffas. De första begränsningarna infördes redan på 1960-talet. Det innebar en stor utmaning både på Kielrutten och i Danmarkstrafiken.

Nya och ännu större färjor

På 2000-talet vill Stena Line utöka sin verksamhet på Kiel-rutten ytterligare. För detta krävs nya färjor med större transportkapacitet. Passande exemplar hittar man på England-linjen: Stena Hollandica (2000) och Stena Britannica (2003). Snabbt får rutten från von Hoek van Holland till Harwich två nya färjor.

2010 byggs fartygen om och får nya namn. Hollandica går nu under namnet Stena Germanica (III) och Britannica under namnet Stena Scandinavica (IV). De utrustas med fler hytter och ännu högre komfort. För första gången införs även en lyxklass med panoramahytter. Här finns delvis runda sängar, bubbelpool, insideshytter med takfönster och livebilder från skärgården i hytternas egen storbildsteve. Hytterna blir snabbt mycket populära bland passagerarna.

De nya färjorna är 240 m långa, färdas med en hastighet på 22 knop och har 4 km spårlängd på bildäcket. De båda gamla Kiel-färjorna byggs också om och trafikerar rutten Karlskrona-Gdynia. Framtidsorienterad teknik: sedan 2015 är Stena Germanica Stenas första RoPax-färja som drivs på metanol. Denna omställning är en innovativ reaktion på strängare miljökrav.